Insomningsprobelmen är (förhoppningsvis) lösta

Från det att vi flyttade till Östersund för lite drygt ett år sedan har Signe somnat utan problem fram till vi åkte till Björkis i april. Alltså från 3-10 månader. När vi kom till vår lilla etta så ville hon inte somna på kvällarna och det tog veckor innan vi förstod att hon bara behövde sova en gång per dag. Då löste sig insomningsproblemen tillfälligt. Någon veckan innan hon fyllde ett år så började problemen bli stora då hon vägrade somna själv och sprang runt i sängen. Det tog 1 h att lägga henne i princip varje kväll. Hon ville ha sällskap och i de flesta fall så var det Johan som fick henne att somna. Vi har under tiden tänkt att när vi flyttar till Kiruna så ska vi "ta tag i läggningen" och så flyttade vi ju förra helgen. Hon har ett stort sovrum/lekrum intill vardagsrummet där jag tror hon trivs. Vi gör våra vanliga kvällrutiner så när som på att hon badar varje kväll nu när vi har badkar. Därefter välling och tandborstning, godnatt och i säng. Vi säger godnatt och lämnar rummet med öppen dörr. Om hon inte är lugn eller börjar skrika så buffar vi i rumpan och skakar sängen tills hon lugnar ner sig, då lämnar vi rummet igen. Det har gått bättre och bättre hela veckan, första kvällen tog det 1 h och idag, 7 kvällar senare så somnade hon i princip direkt, alldeles själv i egen säng. Jag tror hon är trygg i sängen och hör oss ute i lägenheten hela tiden, då känner hon att det är lika bra att somna.
Det här med sömnen har varit ett stort problem för mig, jag har kännt att hon inte kan somna med mig utan bara med Johan. Jag har inte varit stressad med henne utan mer när jag gett upp med läggningen och tvingats lämna över till Johan. Johan har varit borta hela helgen och förra helgen så var jag stressad över att han skulle åka och hon var tvungen att somna med mig. Men så har det gått galant, hon är så duktig, världens mysigaste Signefis. Mammasjälvförtroendet har höjts en aning.....

Ps. Håll tummarna att detta inte är en tillfällighet, vi får kanske räkna med några bakslag men nu känns det jättebra. Ds.