Vår lilla, fantastiska, supersnälla och supermysiga älsklingsdotter är snart 8 månader. Hon utvecklas i en hiskelig fart och det har hänt så mycket sedan jul och nyår. Hon älskar sin gåstol och kan, om hon får, springa omkring i den hur länge som helst. Då kan hon gå nästan var hon vill och kika på hela lägenheten, dra och slita där hon kommer åt och är supernöjd. När vi kom till Kiruna så sa det bara vips, hon började göra 360, sittande på Moffas golv och kan på så sätt titta åt alla håll. Efter det så har hon kommit upp på alla fyra flera gånger, från sittande. Hon är påväg att både börja krypa och hasa sig fram på rumpan. För vår del får hon gärna vänta lite ( det kommer ju husromhelst bli en himla stor förändring och inte en minut stillasittande ;-) ) Men trots detta så ska vi nog träna litegrann i morgon i alla fall!
De senaste nätterna har Signe sovit som en kratta, hon vänder och vrider, gnäller i sömnen och knorrar mest hela tiden. Idag kom anledningen, första framtanden. Så konstigt att man som Mamma till och med är stolt när hon får nya tänder!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar