Signes framsteg...

Våran superduperfina tjej, Signefis är så duktig och hon har blivit så stor. Hon är verkligen en liten stor tjej. Vi underskattar henne litegrann för hon (läs alla) lär ju sig på egen hand och man behöver ju fakstiskt inte träna på allt hon ska lära sig. Men vad vi också lärt oss är att hon verkar göra många nya grejer när hon är med andra. Vi trodde att Signe lekte titt-ut med Farmor Ingrid i stugan men förra helgen visade Johan F en filmsnutt på sin i-phone där hon lekte titt-ut med honom, två veckor tidigare. Då var hon precis 8 månader fyllda! I måndags så testade jag att sträcka fram handen och fråga henne om jag fick nappen, då lägger hon den i min hand och hasar iväg på annat håll. När vi visar för Moster Hanna så säger hon att det gjorde hon redan i lördags när de skötte henne. Så hon kan nog långt mer än man tror. Signe härmar ju mycket som man säger och kan säja följande:

Mamma, Pappa, Hej, Där och kanske Siri
Ibland vet hon vad tuppen säjer och härmar vad fåret säger

Hon är superduktig på att gå längs med möbler, klättar upp på låga saker och på oss, går längs köksbordet och vill gärna upp i famnen när man sitter där. Hon försöker äta själv med egen sked, hon gör rörelsen men får ännu inte upp något på skeden. Hon borstar sig själv. Hon leker med sin bondgård, djuren sätts in och ut ur bondgården. Hon lägger djur på en traktor med vagn, hon försökte sätta tillbaka en del som lossnat från ostkupan.

För att hon nu börjat gilla att leka ordentligt så har vi köpt en briokub med olika former på hålen, 3 olika former hon ska passa in. Hon förstod direkt att de skulle ner i hålen men hon fixar inte att vrida klotsarna ännu. Vi köpte också en briogiraff på hjul och med snöre, hon snurrar runt och drar giraffen runt, runt, runt...

Som sagt, väldigt subjektiv men hon är faktiskt så himla duktig och är en så glad tjej!

Förresten så börjar hennes sjunde tand titta fram, bredvid de två tänderna hon haft där sedan hon var 5,5 månad

Påskafton med släkt...

På lördagen åkte vi skidor med massa släkt, Hanna, Jojje, Siri, Aksel och Storkusinen Ida. Det var jätteroligt och alla barnen är verkligen jätteduktiga. Ida var för första gången denna säsongen och åkte skidor och hon är jättedukig och en sann entusiast, hon åker mest hela tiden. Vi grillade lunch utanför Familjen Krisitansens husvagn, korv och parisare. Mums, precis vad man behöver en påskafton i Björkis i finväder. Signe njöt av allt sällskap, sov i pulkan och vandrade från famn till famn när hon var vaken. På eftermiddagen så hade vi ordnat en skattjakt efter barnens påskägg, en riktig höjdare. Alla tre, Ida, Siri och Aksel tyckte att det var väldigt spännande. På kvällen så var allesammans hemma hos oss och åt påskmiddag, lax och potatis med glass till efterrätt. Mommo Carina, Tomas, Moster Sofia och Siri och Aksels Fammo Beate var också med. Beate är så himla snäll, hon friserade Signe så nu är hon nyklippt och ser välvårdad ut, tusen tack!

Turer under påsken..

Vi var på tur med Maria, Ante och Maya under torsdagen. På förmiddagen åkte vi fjällspåret till Kratersjön och på eftermiddagen var vi på Torneträsk och åkte till Tornehamn. Jättemysigt i fantastiskt fint väder. Roligt att få spendera tid med hela familjen.

















På fredagen så var Signe med Hanna, Jojje, Siri och Aksel. Jag och Johan skulle gå på topptur på Vassitjåkka med Tommie och Samojedvalpen Selma. Det var väldigt dåligt väder och vi såg bara foten av berget när vi kom till Vassijaure. Vi bestämde oss för att åka tillbaka till Låktaanhalt för att istället gå till Låkta som en backuptur. Roligt och svettigt, hundarna lekte och hade det jätteroligt!















På söndagen var jag och Signe på tur till Låkta. Vi gick från Kåppasliftens toppstation. Som tur var så hjälpte Johan mig med pulkan enbit men sedan stretade jag och Kaisa med pulkan hela vägen till Låkta. Med oss hade vi Anna K som ska ha barn i Juli så tempot var alldeles utmärkt för oss och vårt ekipage!

Högsäsong....

Tiden bara springer iväg, en säsong i Björkliden är oerhört hektisk och krävande. Jag vill vara med överrallt, hinna träffa alla och göra allt för att ingen blir besviken. Denna hektiska period började helgen innan påsk, Black Bear Open. En slopestyletävling som skulle gått av stapeln i Svarta Björn men blev i år flyttad till Parken nära Kåppasliften. Familjen Fryksborn/Jejlid var här i 5 dagar och bodde på hotellet. Jätteroligt att träffa dem igen och framförallt roligt att träffa Anna-Karin och Edith. Jag har saknat lite Mammahäng här i Björkis, det är faktiskt lättare att hänga med andra som har småbarn, man kan hjälpas åt och man har förståelse för att saker och ting tar lite tid och är lite omständigt. Det är inte det att andra inte tar hänsyn men jag själv känner mig väldans stressad. Johan jobbade mycket under helgen och var på bankett och i baren under lördagkvällen, det är han verkligen värd för han är grym på sitt jobb!
Under helgen var också Pricken och Sara på besök, vi träffade dem litegrann och hängde lite då och då, jätteroligt för det var länge sedan. Jag har jobbat lite under några timmar då och då och det känns ok, jag sparar timmarna och kompar ut i sommar istället!

Signe är frisk...

Signe är frisk och hennes föräldrar, framförallt Mamma pustar ut...
Hon började att äta igen i tisdags, vi var in till stan (Kiruna) och åt lunch på Safari med Mommo Carina och Moster Sofia, då åt hon en hel portion med mat och lite efterrätt. Det var så skönt att hon efter 12 dagar med sparsamt ätande äntligen började äta igen. Min stora rädsla har sedan Signe började med smakportioner för 6 månader sedan att hon ska sätta något i halsen, jag drömmer mardrömmar om det och blir alldeles kall när hon hostar till både sovandes och vaken. Och nu hände det, hon satte i halsen. En liten äppelbit, på safari, hon hostade och hostade men fick inte in någon luft och som tur var så fungerade hennes kropp som den ska, hon kräktes och vips så kunde hon andas igen. Hon var så duktig, hon blev inte rädd själv utan Johan tog hand om henne så jag inte behövde överföra min rädsla och hysteri på henne. Så skönt att det gick så bra!

I övrigt så är vi lite ute på fjället, lite hemma och har det ganska bra. När vi bodde här förra vintern som var man ju precis som alla andra, förutom en stor mage. Man kunde åka skidor, gå på topptur och vara med alla andra för man var som de. Nu har vi ju vår lilla fantastiska tjej att ta hänsyn till, dvs vi gör ju inte precis samma saker som förr, hela tiden. Nu blir det många korta turer på fjället med Signefis i fokus. Det innebär att många saker gör jag själv då det inte finns andra små barn med föräldrar som gör samma saker. Det känns lite ensamt ibland att jag inte har någon av mina Mammakompisar i Östersund, det är enklare och roligare att hänga med någon. Men vi har det jätteroligt tillsammas, alla tre och det är så roligt att Signe älskar att vara ute. Åkta pulka och vagn, det är det bästa!

Vi var häromdagen i Katterjåkk och hälsade på Malin och Wille samt Maja och Frode. Wille är 6 månader och Frode 9 månader så de är småkillar i jämförelse med Signes 10 månader. Vi fikade och lekte i stugan under förmiddagen och var på tur på Vassijaure på eftermiddagen, jättemysigt!

Igår var vi och åt lunch i Abisko och träffade på en pojke som är 5 dagar yngre än Signe, jätteroligt att träffa andra barn som också bor i området!

Nu är vi påväg ut i vagnen och upp på hotellet så jag ska jobba lite när Signe sover!

SIgne sjuk...

Signe är sjuk....

Glad tjej som äter själv i bara blöjan!

Signe har inte ätit ordentligt sedan i torsdags, sedan fredag förmiddag har hon selektivt valt ut vad hon ska äta. Vällig är den absoluta favoriten, ost och frukt är det enda som accepterats. Däremot så har hon de senaste dagarna fått makaroner med köttfärssås och då har hon fått äta makaronerna själv och lite köttfärs har slunkigt ner också. Vi har ju haft det så enkelt sedan i julas och nu kom bakslaget. Men vi hoppas att det bara är för att hon är krasslig och inte för att hon kommer bli en matvägrare. Idag hoppas jag att det blivit lite bättre för hon har inte sovit lika mycket på dagen och fått i sig ganska bra med mat. Jag och Johan är ganska slitna nu eftersom hon inte sovit bra på så länge. Eftersom vår lilla etta bara har ett sovrum så sover vi ju alla i samma rum och sover Signe oroligt så gör vi alla det. Varje kväll så får vi känslan att "nu har det vänt, inatt kommer hon att sova", nätterna har inte blivit bättre, varje morgon är vi trötta och när kvällen närmar sig så tänker vi "nu har det vänt, inatt kommer hon att sova". Det är ju bra att vi försöker tänka positivt för hon är ju världens finaste lilla tjej som är krasslig. Hon är grinig, skriker av missnöje ganska mycket, lite snorig vilket är värst på nätterna. Men allt är ju relativt, hon är ju inte grinig i jämförelse med de flesta barn. I går morse så fick hon utslag över mage och rygg, det hade börjat i blöjområdet för några dagar sedan men blev plötsligt mycket mer. Vi var upp till läkaren på Hotellet igår eftermiddag för att se vad det kunde vara. Han trodde det var virusutslag som snart skulle lägga sig. Det har blivit värre idag och är nu också i ansiktet. Men som tur var så var det iallafall inte någon allergi som jag var lite orolig för. Men snart blir det bättre, bara Signe blir frisk så blir hon världens gladaste igen!

Idag har vi fått vår Fjellpulka, Signes alldeles egna så nu ska vi ut på tur. Så mycket vi bara hinner innan snön smälter bort!

Flytt, igen...

I måndags så lämnade vi stugan i Tännäs efter några dagar med Alex, Yvonne och lilla Emil. Jätteroligt att träffa dem och vi hoppas att vi ser dem mycket i sommar. Vi kom tillbaka till Östersund vid lunch och därefter har vi nästan bara packat och städat ända till torsdag morgon. Vi var rörande överrens om att vi absolut inte tycker om att flytta, men varför gör vi det så ofta då. Det vet vi inte, för att vi gillar att vara på olika ställen hela tiden.
I torsdags morse, tidigt så lämnade vi Östersund med envägssläp. Resan gick nästintill smärtfritt, Signe var exemplarisk och var jättedukig hela vägen. Vi kom fram till Kiruna vid halv sex och blev bjudna på god middag av Moster Hanna och Jojje, jättgott. Johan åkte upp redan på kvällen till Björkliden för att packa ur släpet, jag och Signe sov över i Kiruna. Johan kom och hämtade oss i fredag och därefter har vi ägnat åt mycket kaffedrickande med gamla vänner och iordningställande av lägenheten.
Vi har en 1:a med kök i Stationshuset i Björkliden, fungerar ganska okej tack vare att den är ungefär 50 kvm. Dock bara ett rum och inga dörrar i lägenheten, inte optimalt eftersom vi måste anpassa oss så mycket efter varandra. Men det fungerar bättre än förväntat men efter några månader här så lär vi vara tacksamma för våra 3 rum i Östersund.

I går, Lördag så packade Johan topptursryggsäcken och åkte mot norge med Onkel Terje. Det var helt okej väder här i Björkliden men resan mot Norge tog stopp i Björnefjell då det var kolonnekörning. De vände och åkte mot Kiruna och gick upp på Kaisepakte istället. De verkade vara ganska nöjda med turen men framförallt glada då de har många toppturer tillsammans att se fram emot!

Idag så var jag ute tidigt i backen med Frida, vi var ute strax efter nio. Det har varit jättebra skidåkning i många dagar här och många var nöjda med veckan. Dock så har det varit varmgrader igår och det hade frusit på till idag. Detta resulterade i knallhårda pister och hård offpist. När vi åkte några svängar i pisten så lät det så mycket under skidorna så det gjorde ont i ögonen så därför blev det bara offpiståkning. Det blev fint efterhand då det blev lite mjukare när det blev varmare. Det var otroligt roligt att åka skidor igen. Vid lunch så besökte jag Moster Hanna, Jojje, Siri och Aksel i husvagnen och blev bjuden på parisare. Efter lunchen så åkte vi några åk i Äventyrsspåret vid Rakkasliften. Siri är så duktig och kan åka helt själv och tom ta liften själv. Aksel haltar fortfarande efter benbrottet och åkte lite i Jojjes famn vilket han var nöjd med.

På eftermiddagen kom Moffa Uffe på besökt från Kiruna. Mysigt, vi åt middag och drack kaffe tillsammans. Moffa och Signe lekte tillsammans med lite klotsar och nappar.

Signe-fis har varit sjuk för första gången, hon har haft lite feber och varit väldigt hängig. Hon har sovit mycket, snorat mycket och varit lite grinig som hon faktiskt aldrig är. Hon har sovit dåligt i många nätter nu och har lite slitna föräldrar men jobbigast är det nog för Signe själv, det är jobbigt att vara sjuk. Vi hoppas att hon piggnar till i morgon.

I morgon kommer både jag och Johan att börja jobba, jag ska jobba med dagskassorna två halvdagar i veckan. Johan kommer jobba heltid med ett event och i shopen såklart.